The whole world's scared, so I swallowed my fear

De stack för ungefär 40 minuter sen.
Saknar dem.
Träffar dem om X antal timmar.
But still.
Det är tyst här.
(En bakfull Brendon är inget gott sällskap...)

Read between the lines, what's fucked up - and everythings alright

Glömde jag nämna att Mike flyttar imorrn?
... Nämnde jag inte det?





Mike flyttar imorrn, och jag är allmänt otrevlig och förjävlig mot honom.
Feeling good?
... Fuck no.

They laugh - we don't think it's funny!

Asså, vilka jävlar får för sig att det är kul att jag och Angelica bråkar? Vilka jävlar, är det som står där och garvar när jag säger något till henne, där i korridoren?
(Det är inte min stil att köra så in public, ya know, men hon totalt vägrar att prata med mig, så vad fan kan jag göra?)
Usch, jag hatar det här. Helt jävla sjukt hur man faller, så fort.

She said "you don't care" - I know I don't care

Haha, dan började ju GREAT. Första som händer är att man försover sen. Kommer till skolan fem minuter försent och ställer sig ändå och väntar på Angelica för att få prata med henne, och hon - rent tekniskt sett - sa åt mig att fara åt helvete. Hm.
Kom alltså en halvtimme försent. Mest för att jag försökte övertala henne att vi faktiskt kan prata om det här, och sen var jag tvungen att få ur mig allt, så jag försvann.
Så mjaa, neej, jag mår inte så bra just nu. Just so ya know.
Och så har jag blivit kallad våldtäcksman också .___.
Lovely.

Be strong when things fall apart. (Honest, this breaks my heart.)

Fattar du trögt eller? Det måste du göra. Du måste vara den segaste människan här.
Fattar du inte att jag freakin' älskar dig, eller? Fattar du inte att det gör så jävla ont, allt det här?
Hade jag haft en mobil just nu, hade jag bombat dig. Jag hade ringt, jag hade bett dig att förklara, och jag hade förklarat exakt vad jag menade med det jag sa.
Tyvärr har jag inte det. Tyvärr får det här vänta tills imorrn.
Men snälla, gör inte såhär. (Fast det är värre om du säger att du skämtade...)
Snälla.

You can run away with me - anytime you want

Märta: Vet du? v.v en kille i 6:an kallade mig emo! Fast jag är ett! Men det lät som en förolämpning!
Jag: OwO Men du är ju emo?
Märta: Jag vet! :D

-.-
Anyway, vaknade typ alldeles nyss... Är skittrött, höhö D:
JAG HAR INGET ATT SKRIVA OM DX

Out of my life, out of my mind

HAHAHAHAHA, VET NI VAAAD!? DET HAR FLYTTAT IN NÅGRA NYA GRANNAR I LÄGENHETEN BREVID FÖR DRYGT NÅGRA TIMMAR SEN, OCH VI HAR REDAN BÖRJAT KRIGA :DD
Seriöst, asså. De verkade schyssta liksom, kom och hälsade på och hade medlidande med sjuklingen, men så... eh... paret är nykära och kunde tyvärr inte låta bli varandra -.-'
Snacka om att ljudisoleringen i vårt hus suger .___. NU förstår jag vad Gunnarsson menade, haha.
Tänka bara "ÄÄH, what ever, de slutar nog snart" ... Nejdå. En halvtimme senare och jag blev så jääälva trött på allt och satte på hög musik och skriksjöng för att inte höra.
Vad händer dådå? De kommer och ber mig vara tyst - jag är tydligen störande. Sa att då ska de också vara tysta, och de blev förbannade? Ursäkta, så jag får inte lyssna på bra musik och sjunga, men ni kan få ha sex i er lägenhet hur jävla högt som helst?
De har redan ringt och klagat.
Oh mai - jag borde ringa till Grannfejden varje gång vi får nya grannar - kanske i porten på andra sidan gården också!?
... Ja. Det blir nog bäst så.

Everything's better when she's around

Hmm... normaldag?
VÄNTA, STRYK DET. Vi tar det från början:
Hmm... normaldag?
Fan heller. Med risk att låta som en femåring och inte en femtonåring säger jag bara att jag blev skitskraj för att Mike var borta? Han var inte hemma? Han skickade upptagettoner från mobilen?
Så visar det sig att han är och kollar på lägenheter. ... WTF!?
Jag är inte arg för att jag fick veta det här först idag - jag är arg för att alla andra visste redan.
Har jag ingen jävla rätt att få reda på vad som händer INNAN det händer? Vadå, är jag för liten, eller vad fan är det frågan om?
Hrmf.

To be kicked, when your down (VIKTIGT.)

Vet ni? Det är så jävla fegt att slå någon som redan ligger.
Jag har varit med om det. Ja, det har jag. Flera gånger har man hamnat där nere och inte vetat NÄR det tar slut, och vad man gjort.
Okej, ibland är man i sitsen där man tappar allt man har, allt tålamod, allt vill man ha ur sig. Ja, ni slår någon. Den ni slår, den kan ni slå, fine. Men ramlar personen eller hamnar nere på marken - sluta direkt. Fortsätt inte slå, sparka inte, utan gå eller säg något, men fortsätt inte.
Det är inte rätt att slå någon som uppenbarligen inte kan försvara sig. Annars hade den inte legat där, right?

Kände bara att det var viktigt att säga det. (Ja, det var något som hände idag, och nej, jag slog ingen. Jag gick in och räddade personen, och alla blev chockade. Den person folk inte trodde jag skulle vara så schysst mot.)
Och såg först idag att jag skrivit att jag "återkommer om varför jag trodde att dagen skulle bli dålig" igår, men så gjorde jag aldrig det.
Strange...
Anyway, det är så att igår var mammas födelsedag, och det blev lite... jobbigt. Skulle åka till platsen, asså, kyrkogården, och Angelica insisterade på att följa med.
Det här hände alltså efter att jag skrivit, för annars hade inlägget varit deprimerat.

I know you miss your mum, and I know you miss your dad

(Mockingbird måste vara den finaste låten i världshistorien. Eller, nästan, iallafall.)
Ni vill inte ens VETA hur min dag har varit.
Okej, först var det helt okej. Mike och jag hade byggt en slags... maskin, som inte alls var en maskin. Det var två kartonger, haha.
sämsthumor.nu
Anyway, sen på lunchen halkade jag och grep tag i närmsta sak, och nu kommer det här låta kul, men det är det inte.
Okej, let's make a short dialog.
Jag: *halka* *gripa tag i något* 
TJOFF!
Tré: PAPPSKALLE!
*alla asgarvar*
Jag: *inte fatta* ... Förlåt! D: *upptäcker att jag av ren misstag tagit tag i Tré's byxor owo''*
Tré: *snabbt dra upp byxorna* fan dig! D'': *mula mig*
Behöver jag säga mer än AJ MIN NÄSA!?
Senare, typ runt halv två, så råkade han smälla igen en dörr på mina fingrar. Jag typ, skrek owo
Och ja, jag åkte till Huddinge sjukhus för att få veta om fingrarna var brutna (vilket de inte är, men jag kan knappt röra dem, så det är ett helvete att skriva på datan). (I vänstra handen, HAHA, SURPRIIIISE!)
DÄRFÖR, såg Disaster mig på tåget, eftersom hon också klev på i Flempan owo''
Kära skola,
vad FAN har jag gjort dig? Kan du sluta ge mig otur, tack?
Din jävla
Billie Joe.

Sometimes I need to apoligize

Hm. Designen på bloggen segar upp min data, måste nog byta...
FUCK THIS DAY. Det här är INTE min dag idag. (Kommer jag ORKA byta design? Orkar inte, men måste -.-)

What's the time? I'd said the time is right

Ha. Ha.
Vet ni? Jag tror att skolan kommit på att jag är störd, eller något, för den hatar mig. Allt. ALLT, går fel.
Kan ju säga att i början gick det väll... okej, men efter lunchen fick jag en hård jävla isboll rätt i ansiktet!? Och man ser helt fucked up ut, det gör ont som fan, och det blöder. Nice.
Och när man sedan kommer tillbaks till klassrummet får man höra att lärarn inte trodde på att jag var hos skolsyster.
... HAHA, WTF!? Hur ofta sticker jag iväg helt utan anledning? (Rätt ofta...) Hur ofta är Mike och Tré inte med? (Kathy lät ingen förutom hon själv följa med...)
JAG VAR I STORT BEHOV AV HJÄLP, DIN IDIOT.
Så det har jag gått och gnällt om hela dagen. Eller, i stort sett. Det mest sagda orden idag: aj, fan, jävla is, jag hämtar Audie's hårtork och DÖDAR DIG, idiot, fuck off, nää, ja det gör ont som fan.
Med mera.
Så, ja, jag är på rätt dåligt humör, eftersom att alla stod och stirrade på bussen, och jag höll på att få psykbryt. Seriöst.

I think my dad's gone craaazy

(HAHAHAAHAHA förlåååt, knarkar den XD)
Jag kommer få damp på den ofungerande skiten till design.
Nån vänlig själ som kan säga mig hur man fixar svart runt menyn och sökrutan och kommentarsrutan? (Sökrutan och kommentarsaken sitter ihop, så kan du en kan du båda, liksom.)

Do you ever feel like breaking down?

Do you ever feel out of place?
Like somehow you just don't belong
And no one understands you?

Do you ever wanna runaway?
Do you lock yourself in your room,
With the radio turned up so loud,
That no one hears you screaming?

No you don't know what it's like
When nothing feels alright
You don't know what it's like
To be like me

To be hurt,
To feel lost,
To be left out in the dark,
To be kicked,
When you're down,
To feel like you've been pushed around
To be on the edge of breaking down,
And no one's there to save you
No you don't know what it's like
Welcome to my life

Do you wanna be somebody else?
Are you sick of feeling so left out?
Are you desperate to find something more,
Before your life is over?

Are you stuck inside a world you hate?
Are you sick of everyone around?
With they're big fake smileys and stupid lies,
While deep inside you're bleeding?

No you don't know what it's like
When nothing feels alright
You don't know what it's like
To be like me

To be hurt,
To feel lost,
To be left out in the dark,
To be kicked,
When you're down,
To feel like you've been pushed around
To be on the edge of breaking down,
And no one's there to save you
No you don't know what it's like
Welcome to my life

No one ever lied straight to your face
No one ever stabbed you in the back
You might think I'm happy,
But I'm not gonna be okay
Everybody always gave you what you wanted
You never had to work -
It was always there
You don't know what it's like -
What it's like

To be hurt,
To feel lost,
To be left out in the dark,
To be kicked,
When you're down,
To feel like you've been pushed around
To be on the edge of BREAKING down,
And no one's there to save you
No you don't know what it's like
(What it's like)

To be hurt,
To feel lost,
To be left out in the dark,
To be kicked,
When you're down,
To feel like you've been pushed around
To be on the edge of BREAKING down,
And no one's there to save you
No you don't know what it's like
Welcome to my life

Welcome to my life
Welcome to my life
Welcome to my life...

"Man blir starkare när man gått igenom det svåraste man kan tänka sig." Jag trodde på det, eftersom det var Du som sa det.
Vem var det som bara lämnade mig här? Jag behövde dig, vi hade kunnat klara oss allesammans, alla fyra.
Det var bara två som kom tillbaks, någolunda okej.
Allt som händer, det som ska göra en stark, det bryter ner mig. Bit för bit, tills det inte kommer att finnas något kvar.
Jag vill inte att allt ska vara perfekt, det är inte det jag ber om. Det jag vill, det är att allt ska bli lite enklare, att livet inte ska vara såhär jäkla komplicerat.
Det är svårt, varenda sekund.
Man är allt. Alla tycker att man är allt.
Man är någons slagpåse, någons kompis, någons pojkvän, någons fiende, någons bekant, någons retardade granne.
Ingen ser en som den man är. Alla tror att bara för att man skämtar om när någon drar upp ett jobbigt ämne, att man kommit över det, att allt är okej igen, men det gör ont.
Det är som tusen knivar som sticker i mig, sliter isär kroppen, hugger sönder hjärtat och gör mig galen.
Jag kanske är mästare på skådespeleri, eller så är det ni som är blinda, för jag mår inte bra.
Jag är sjuk inom mig, men alla tar mig för skrattet.
Jag har lovat att inte deppa ner er, för ni gör mig glada. Men jag har ingenstans att ta vägen, och jag måste få skriva av mig.
(Alla skrivhäften och papper i rummet är fulla med ord och tankar och bilder, allt för att få det ur mig, men här kan jag skriva hur långt som helst.)
Ibland känns det som att jag inte kan lita på någon. Jag har några få, men är de så underbara som jag hoppas på?
Ser de? Ser de varje gång jag är påväg att bryta ihop? Ser de varje gång jag tror att jag måste ringa psykhuset för att få må bättre?
Ser de varje gång jag står på en klippa, redo att hoppa?
Trots att vissa är så hemska och inställsamma kan jag inte hata dem. Inte alls.
Men om någon av dom ser det här; Sluta lek med mig. Det är inte kul. Vill du vara med mig? Sluta låtsas att du är det för att sedan stå och snacka skit. Säg öppet till mig vad jag gör fel.
Det jag hatar, det är lögner. Alla ljuger, men man kan inte ljuga om så stora saker.
Små saker, som att man inte orkar när man inte vill, men inte om sånt här. Det är hemskt, och kan bli rent av omänskligt.
Usch. Jag måste börja må bra igen. (Vilket betyder Sluta lyssna på Sum 41 – So Long Goodbye...)
Tack till dem som orkar läsa, annars är ni underbara ändå ♥

Everything has fall to pieces

Hm. Jag har inget att skriva, är så jävla trött.
På allt. Precis allt.
Det är som att jag försöker hela tiden, jag försöker att vara glad själv samtidigt som jag försöker få alla andra glada.
Det funkar inte. Inte längre.
Jag kommer bli galen. Tell me, vad gör jag som är så fel? Är det jag, eller låter ni det gå ut över mig för att jag alltid reagerar för eran skull?
I'm sick of being pushed around.~

I can't hear a sound from the radio

Jag är inte död än. Men snart. Snartsnartsnart.
... Jag kommer ta död på mig snart, allvarligt e__e ska det verkligen göra såhär ont i halsen?

See the lost through your playground eyes

Jo, min spådom... Jag kan upplysa er om att jag mår skit, men jag sov inte alls länge, för jag har legat och hostat hela jävla natten, så jag är skittrött x.x
Iaf, det var tydligen solförmörkelse idag... Haha, jag såg den. Vi stod och tjafsade på balkongen, för
Jag; var svintrött,
Brendon; hade också varit vaken för att jag hostat så,
Mike; stod och rökte, och det gillades inte av oss x.x
Audie var den enda som höll käften tills hon bara "KOLLA DÄÄÄÄR!" Haha xD
Så ja, eh, sen dess har jag försökt att sova lite, men jag tar kol på mig själv + att alla irrar runt som yra hönor x.x''

And when I come home, they'll be damn proud of me

Asså, jag orkar snart inte mer. Kan folket sluta ljuga, tack?

Fick ett SMS idag, och det var från *trummvirvel* Disaster.

"Do you miss someone you have lost? Is there a certain place that reminds you of that person? Here and there and everywhere you know. Here and there and everywhere you go."

Hon sa att hon citerade från någon hon inte visste vem det var, och att hon inte var hemma. Men att hon tänkte på mig.

Jag blev glad, faktiskt. Men jag hade haft en jobbig dag, och ni kanske tycker att det är fjantigt och blablabla, men jag bröt helt seriöst ihop i skolan.
 Därför är jag allmänt arg, irriterad, och kan inte prata, för jag har blivit hes. (Gör inte såhär som jag gjorde, att ni slår vad med din kompis om att du kan sjunga, hjula ända tills låten är slut endast iklädd en T-shirt, skjorta, strumpor och jeans - det är inte värt det.)
 ...
 Jaja. Shit happens.
 Again Billie rise again...

Jag blir så jävla förbannad på folk som A) inte tror på att mitt namn är Billie Joe, och B) som inte tror att min födelsedag är 17 februari.
A) Mamma och pappa avgudade Green Day (95:a, de blev kända -94) och mamma sa att jag var hennes lilla Billie Joe.
B) Det. Är. Ett. Sammanträffande. Rår jag för att jag har samma födelsedag som den andra Billie Joe? Fuck off and DIE, biatch -.-''

I need to find you

OKEJ, JAG ÄR ALLVARLIG: MIN BRORSA, MIKE, ÄR BORTA. VI VET INTE VAR HAN ÄR, OCH HANS MOBIL ÄR HEMMA.
 HAN FÖRSVANN REDAN IGÅR, OCH JAG HAR RINGT RUNT TILL DE FLESTA AV HANS KONTAKTER FÖR ATT FÅ TAG I HONOM.
 (CAPS NÖDVÄNDIGT.)
 For fucks sake, Mickey... we miss you ;____;

... Borde ge ut hittelön...

'Cause diamonds do appears to be just like broken glass to me

Hm. Fick damp på mobilen och slängde den i väggen. (Fråga inte varför - psykbrott?) Om den var död innan är den nu stendöd.
 Dammit. Måste spara pengar itll en ny mobil, eller eventuellt fråga supersnällt om typ. Mike. Brorsan, alltså. Kan köpa en till mig, typ... julklapp? C:

Tidigare inlägg Nyare inlägg